Allmennmedisinen i de nordiske land - Primärvården i Finland idag

NORDISK ALLMENNMEDISIN TEMA Primtirvården i Finland idag . PEKKA HO N KANEN • Ordforonde i Allmonmediciinsko foreningen i Finland, professor vid Uleoborgs universitet, ollmonlokare Om man vill kortfattat beskriva laget inom primarvården i Finland, vore det att det ar turbulent och att ingen med sakerhet kan saga hur det ser ut om två, tre år. Det basta ar att primarvården blir allt mer popular bland unga lakare. Mangden som har bestamt att specialisera sig till allmanlakare okar år for år. Arbetsforhållandena vid många vårdcen.tralen har också forbattrats. Primarvårdens betydelse erkanns i tal och skrift, men den marks inte alltid i praktiken. Vilka år då de storsta problemen? For det forsta: Specialiseringsutbildnin.gens innehåll varierar for mycket. Det finns inte tillrackligt många aldre erfarna lakare som besitter allmanlakarens karn.kunskaper och som skulle kunna formedla dem till yngre kolleger, antingen som lara.re eller helst som mentorer. Inte heller ar styrningen av specialiseringen acceptabel. Universiteten och den ansvariga profes.sorn ansvarar for utbildningens kvalitet. I praktiken skots utbildningen på over roo sjalvstandiga vårdcentraler (halsocen.traler) och det beror på vårdcentralsled.ningens intresse hur universitetets regler foljs. I Finland finns det over roo sjalvstan.diga halsocentraler (jamfort med 21 svens.ka landsting). Specialistutbildningens kva.litet och foljaktligen aven allmanlakarnas kunskaper varierar for mycket. For det andra: De alltfor många sjalvstan.diga halsocentralerna gar att arbetsforhål.landena varierar. Mangden anstallda all.manlakare varierar också. Det finns tillrackligt många vakanser vid varje vård.central -kanske forutom i några stora sta.der -men på grund av avlagset lage eller dålig ledning ar lakare motvilliga att arbe.ta dar och foljaktligen ar många lakartjans.ter obesatta. Naturligtvis okar koerna till vårdcentraler med obesatta lakartjanster och vårdkvaliteten blir lidande. For det tredje: Specialsjukvården och pri.marvården skots av olika organisationer. Specialsjukvården produceras av 21 cen.tralsjukhus. De ar sjalvstandiga organisa.tioner som fakturerar patientens hem.kommun for allt som de producerar. Kommunen ar tvungen att betala faktu.ran. Om kommunen saknar pengar kan den skara i primarvårdens kostnader men sallan i specialsjukvårdens kostnader. Det har också lett till att patienter vårdas på specialsjukhus på grund av brister i pri.marvården, med extra kostnader som foljd. Samarbetet mellan primarvården och spe.cialistsjukvården fungerar ej tillfredsstal.lande. De ovan beskrivna svårigheterna anses vara orsaken till att sjukvården i Fin.land kostar for mycket och att invånarna får ojamlika halso-och sjukvårdstjanster. Jag borjade artikeln med att skriva om turbulens. Då tanker jag narmast på fram.tiden. Turbulens skapas av alla de åtgarder och planer som gors for att forbattra laget. Då galler det framst social-och halsovårds.reformen (SOTE), som landets politiska ledning gått in for att forverkliga for att skapa en ny servicestruktur for den offent.liga social-och halsovården. Avsikten var att fem nya social-och halsovårdsområden skulle inleda sin verksamhet i borjan av 2016 och cirka nitton produktionsområ.den i borjan av 2017. Social-och halsovårdsområdet skulle vara en samkommun dit alla kommuner i området hor. Under varje social-och halso.vårdsområde skulle lyda ett antal produk.tionsområden, som skater produktionen av tjansterna. Social-och halsovårdsperso.nalen i de nuvarande kommunerna och samkommunerna skulle overgå adminis.trativt i de kommuners och samkommu.ners tjanst som skater produktionsområ.dena. Organisationsmassigt ser reformen ratt så enkel ut, men det storsta hindret for re.formen ar den kommunala sjalvbestam.manderatten, som ar den mest heliga prin.cipen skriven in i den finska grundlagen. Efter flera forhandlingar och behandlingar i riksdagens social-och halsovårdsutskott och grundlagsutskott satte grundlags.utskottet punkt for reformen under denna riksdagsperiod, då den forklarade regering.ens forslag olagligt. En ny riksdag valjs i april. Osakerheten inom social-och halso.vården fortsatter då det hogst troligt tar en lång tid forran den nya riksdagen kan kom.ma overens och geira hållbara beslut. Trots allt anser jag att situationen inte ar hopplos. Det finns aven mojligheter inom nuvarande system att producera battre tjanster. Allt beror på hur val eller dåligt olika specialister kan samarbeta, och hur bra vi, allmanlakare, kan lyssna på våra pa.tienter och hur riktigt vi kan forstå deras problem. Dessa kvaliteter kan vi forbattra . nar vi vantar på de kommande nya syste-men. . PEKKA.HONKANEN@OULU.FI I UTPOSTEN 6 • 2015 Mfl